Djurutställning

Inspirerade av djurutställningen igår gjorde vi en egen, här hemma. Men kanske mest för att tvätta ur några liter intorkad saliv och mjölk...

Svaret är nej

På County Fair

Något av det mest amerikanska man kan göra är att gå på en fair - en blandning av marknad, kreatursutställning och nöjesfält. Varje county har sin egen fair. Vår egen county fair i Montgomery missade vi i år, eftersom det var så fruktansvärt varmt. Men i går här helgen tog vi  bilen till närbelägna Calvert county och deras fair.

Dagen till ära - eftersom farmor var med och eftersom det börjar bli lite kyligare väder - fick Agnes ha sin stickade mössa på sig.

När vi kommit fram till utställningsområdet började vi med att gå en sväng bland djuren. Agnes var väl måttligt intresserad, men tyckte att det lät väldigt roligt när korna råmade.

Här bedöms utställningskorna:

En viktig del av de här utställningarna är att många i trakten ställer ut och tävlar med allt möjligt. Från blommor, till pumpor - störst och vackrast - till kakor, pajer, lapptäcken, fotografier, hemgjort öl, honung och... ja allt man kan tänka sig. Tävlingsmomentet verkar vara underordnat, för nästan allt hade fått en liten prisvimpel.

Både demokraterna och republikanerna hade varsit tält där man kunde träffa de lokala kandidaterna till skolstyrelsen och andra poster som väljs i november. Eftersom vi kommit en bit utanför staden, var republikanernas tält både störst och mest välbesökt.

Andra sätt man ser att man lämnat trygga, demokratiska, liberala DC-området är att pro life-organisationer och avhållsamhetsorganisationer ställer ut. Hos de förstnämnda kunde man köpa anatomiskt korrekta dockor av foster i olika stadier av utveckling och hos de senare kunde man få broschyrer med titlar som "How to say no and keep your boyfriend".

Men det fanns förstås annat, mycket roligare också. Som det här motorsågskonstnären:

 Eller de vita tigrarna:

Eller maskinstationen som ställde ut John Deere-maskiner:

På county fairs är friterad mat ett oerhört viktigt inslag. En av favoriterna är corn dogs - korv som man doppar i majsmjölssmet och sedan friterar. Fettsnålt och fiberrikt. Vi har tidigare sagt att vi ska prova det någon gång innan vi lämnar landet och det här verkade vara ett bra tillfälle.

Det ska erkännas att trots att vi var tre stycken och gjorde vårt bästa lyckades vi inte äta upp hela korven. Nu återstår att testa friterade twinkies också. Friterat smör (deep fried stick of butter on a stick) - som tydligen gjorde succe på utställningen i Iowa förra året - tänker vi dock inte försöka. Det finns gränser.

Bland de märkligare inslagen var griskapplöpning. Speakern hävdade att grisarna sprang så fort för att de visste att det vankades Oreos-kakor (kan för övrigt också friteras) när de kom i mål. Vi trodde att det även kunde bero på att de så fort som möjligt ville komma bort från alla skrikande barn.

Innan vi åkte hem tog vi en sista titt på djuren

På vägen hem stannade vi till i en park och drack en kopp kaffe och bytte på Agnes. Att gå på county fair är lika märkligt som det är roligt. Är det någon gång man får en liten inblick i det gäckande "riktiga amerika" som så många pratar om så är det där. En dag om året är en ganska bra dos.

Äppelplockning

Första dagen med farmor i stan åkte vi till Homestead för att plocka lite äpplen. Kanske var det sista helgen för säsongen för äpplena, för det var ganska glest på träden och desto mer som fallit ner på marken.

När vi fått ihop en låda med delikata, krispiga Fuji-äpplen tog vi en sväng förbi gårdens pumpkin patch och valde ut en stor snygg pumpa till Halloween, tillsammans med två mindre för att göra paj på och ett par butternut squash för soppa och ugnsbakning.

Två av de stora äpplena fick bli paj på kvällen innan en bustrött Agnes och en jetlaggad farmor somade sött.

Farmor är framme

I går kväll hämtade vi upp Farmor på Dulles-flygplatsen i Virginia. När vi kom hem hade Agnes redan somnat, så hon fick vänta till i morse med att säga hej.

Farmor hade med sig presenter också! I det roliga, randiga paketet fanns det en onesie, strumpor och ett par röda byxor. De första två med ett kul ugglemotiv.

Flightaware

Idag har vi Flightaware.com öppen för att se när det är dags att åka till Dulles och hämta upp farmor.

Promenad i DC

Vi tog med oss Helena och Anna ut i DC för lite turistande. Vi började lördagen med att lämna av dem vid kapitolium där de gick den guidade turen medan vi satt på Starbucks och hade det bra. Även om det är en väldigt bra guidad tur, så kan det hända att vi redan gått den ett par gånger.

Lunchen åt vi i Georgetown och till efterrätt blev det en cupcake från Baked and Wired. Jag antar att cupcake är det närmsta man kan komma någon lokal matspecialitet i den här staden. Efter att ha laddat på med energi ägnade vi eftermiddagen åt att promenera runt the Mall. Vi tittade i tur och ordning på MLK-monumentet, Washingtonmonumentet, Vita Huset, EEOB, The Fed, Vietnamkrigsmonumentet och Lincolnmonumentet.

Efter den promenaden hade vi alla trötta ben och tomma magar, så kvällen fick avslutas med en bit mat i Bethesda.

Softar på Starbucks

Vi har finbesök! Anna och Helena är i stan. idag åkte vi in till centrala DC. Besökarna lämnades av på kongressen och medan de lär sig om hur amerika styrs (eller inte styrs) så sitter vi och tar det lite lugnt på vårt favorit-Starbucks i Capitol Hill.

Under trädet

I helgen ägnade vi en eftermiddag åt att ligga under ett träd i Cabin John-parken. Först åkte vi till en del av parken som har parklek (för lite äldre barn) och picnic-bord. Eftersom det inte fanns något riktigt bra ställe att lägga ut filten, åkte vi vidare till samma stora träd som jag och Anges varit vid en gång tidigare. Där låg vi och latade os hela eftermiddagen, läste bok, drack kaffe och hade det bra. Agnes låg i sin "pod", ett litet tält som skyddar mot sol och insekter och som hon trivs väldigt bra i.

Vi kallar den Hannibal Lecter-onesien...

Pass!

Agnes svenska pass är på väg! I förra veckan var vi på ambassaden och lämnade in alla papper och tog fotografier (och skildes från $200). Om en vecka eller två tar vi med farmor till ambassaden och hämtar ut det.

Tagen på bar gärning

Agnes har ju sedan en tid roat sig med att vända runt från mage till rygg - men bara när ingen ser på. Så fort man lämnar rummet, eller tittar bort, så snurras det för fullt. Men nu har jag äntligen lyckats fånga det på film:

Mera Chicago

Turen till Chicago blev verkligen lyckad! Medan mamma var på konferens fortsatte Agnes och jag på att utforska stan. Granne med hotellet låg lokalblaskans building, där de har murat in stenar från berömda byggnader över hela världen. Kinesiska muren, Kreml, Taj Mahal, Parthenon, Vita Huset och Stockholms Slott, för att nämna några. Jag har för mig från förra gången vi var här att det finns ytterligare någon svensk sten.

Vi var tvungna att vila lite också. Agnes bestämde att sängen inte var stor nog för oss båda, så jag fick ligga på soffan.

I måndags passade vi på att träffa Naomi med tvillingar och styvson. Naomi och jag jobbade tidigare på samma firma och vi lärde känna varandra när jag jobbade på Chicagokontoret några dagar 2009. Även då var Christina i Chicago för en konferens och under samma resa tog vi en avstickare till DC för Christinas jobbintervjuer.

Efter det utforskade vi konferensen. Talen hölls i hotellets stora balsal och i ett rum bredvid fanns posterutställningen.

Här spanar Agnes in mammas poster:

Under nästa utflykt annonserade Agnes att det var blöjbytesdags och vi konstaterade att faciliteterna på Nordstroms var alldeles utmärkta. Stora familjebadrum med generöst tilltagna skötbord. Medan vi väntade på vår tur roade vi oss med att bygga med de Duplo-klossar som låg utanför.

På tal om blöjbyte, så fixade Agnes ett sådant på 96:e våningen i Hancock Building, där vi satt en stund i baren.

Även mamma fick tillfälle att gå förbi Milennium park och ta en bild vid det fantastiska konstverket Cloudgate. En stor böna i polerat rostfritt stål.

Sedan var det dags att flyga hem. Piloten ville visa Agnes Chigaco även från ovan och tog en vid sväng över staden.

Den snälla gatepersonalen på United uppgraderade oss till en helt egen rad i ekonomi extra. Agnes trivdes utmärkt och somnade snart.

Bad Hair Day

Så här söt kan man också var i håret.

För övrigt så har det gjorts en del små framsteg som inte tidigare rapporterats här på bloggen. Agnes tycker numera att saker och ting är så kul att det ibland finns anledning att skratta.

Sedan en tid tillbaka har Agnes också kommit på hur man ska göra för att vända sig från rygg- till magläge. Exakt hur hon gör vet vi inte, för hon vägrar att göra det när vi ser på. Men kul måste det vara, för numera vänder hon runt i princip varje gång vi lägger ner henne.

En god bok

Under blöjbyten i Chicago såg jag hur Agnes koncentrerat pillade på paketet med stjärtservetter. Plasten var tydligen intressant att ta på och gav ifrån sig ett prasslande ljud. Här ungefär insåg jag att det fanns en chans att vara en bra farsa, så Agnes spändes fast i vagnen och tillsammans kutade vi längs shoppinggatan Michigan Ave. i jakt på en leksaksaffär.

(Det kan hända att vi stannade till en stund i Lego-butiken, som råkade ligga på vägen. Agnes har nämligen mycket svårt att bestämma sig för om hon vill ha campingbussen eller flygplanet.)

Väl framme i leksaksbutiken hittade vi en tygbok som prasslade på ett lika roligt sätt som servettpaketet. Agnes slukade glatt boken:

Filmen finns i HD-upplösning på Youtube.

På äventyr i storstan

När vi landat på Chicago O'Hare och hämtat vår väska blev det minsann limousinservice in till hotellet. Anledningen till denna extravagans var att det var det enda företaget som kunde erbjuda en barnstol till Agnes. - Det är inte lag på barnstol, alltså har vi inga, sa alla andra taxiföretag. Jag förklarade att det heller inte var lag på att jag skulle åka med dom, så det fick bli limo istället.

Hotellet ligger precis mitt i stan, mitt emot berömda Wrigley Building -byggnaden som William Wrigley lät uppföra som huvudkontor för sitt tuggummiföretag.

Här är utsikten från hotellet:

Så här ser det ut nere på Michigan Ave, eller "the Magnificent Mile som shoppingstråket kallas:

Medan mamma gick på konferensworkshop så tog vi en tur till Milennium Park. På vägen dig sprang vi på Nellie och Feilipe. Favoriten i parken är konstverket Cloudgate, eller kort och gott bönan: