Hej Mormor och Morfar!

På julaftons kväll landade Mormor och Morfar på Dulles-flygplatsen. Klockan var lite för mycket för att Agnes skulle få följa med ut i regnet och dimman och hämta upp. Så det första mötet mellan morföräldrarna och Agnes fick vänta till juldagens morgon.

Eftersom gästerna kom så sent på julafton bestämde vi oss för att skjuta på hela julfirandet en dag. Julbord och klappar ligger alltså i skrivande stund - på juldagens eftermiddag - ännu i framtiden.

Juleljus

I dag gjorde vi något annorlunda...

Det mesta hade varit lugnt fram till kvällen. Vi löste melodikrysset (vi kom halvvägs innan morfar ringde). Jag förberedde lite julmat, Agnes lekte, vi tog en tur allihopa till friluftsbutiken REI för att titta på en julklapp till oss själva (och där träffade vi Tamra, Nicole och Luke).

Men när mörkret sänkte sig förklädde vi oss till vanliga amerikaner, det vill säga satte oss i bilen, och brummade iväg till Seneca Park för att titta på juleljus.

I den varma trygga bilen kan man, tillsammans med hundratals andra i en lång bilkö, titta på enorma ljusdekorationer med jultema. Samtidigt som bilradion givetvis är inrattad på den sponsrande radiokanalen som kör julmusik non stop.

Dekorationerna strckte sig mer än fem kilometer. Agnes tittade till en början storögt på granar, renar, tomtar, hoppande fiskar, flygande örnar, fiskare, backhoppande renar, en heilande björn, snögubbar som gastade snöbollar och en massa annat som var iscensatt med avancerade ljusslingor.

En tvättäkta amerikansk upplevelse så här i juletider.

Annars har nedräkningen inför morföräldrarnas ankomst börjat. På måndag kväll landar de på Dulles.

Möte under morgonpromenaden

I morse gick som vanligt hela familjen längs East Jefferson St. för att lämna av Christina på jobbet. Där viker sedan jag och Agnes av på Montrose Parkway och vidare längs en ny gång- och cykelväg som går genom ett litet skogsparti. Där mötte vi i morse det här gänget:

Taget med 35 mm objektiv, med andra ord väääldigt nära.

Play date hos Drew

Medan Christina satt hemma och skrev så att tangentbordet glödde, tog Agnes och jag bilen till Germantown för att hälsa på Andrew den II och Andrew den III - den förstnämnda kallas Andy och den senare för Drew.

Agnes somnade sött i bilen och försiktigt försiktigt bar jag in henne i bilstolen, bara för att bli välkomnad av en stor hund som ställde sig och skällde ungefär en centimeter från Agnes ansikte. Kanske inte det roligaste sättet att vakna på...

Vi började med en promenad runt sjön. Agnes var fortfarande inte riktigt kompis med hunden, så hon vägrade sitta i vagnen utan ville absolut att jag skulle bära henne på betryggande höjd över det skällande djuret.

Drew är tre månader yngre än Agnes, men väger lika mycket. En rejäl bit.

När vi kom tillbaka till huset hade Agnes rädsla för hunden hunnit försvinna och de kunde bekanta sig lite med varandra. Hunden slickade Agnes på handen och Agnes intog sin vanliga nonchalanta attityd gentemot hundar. Sedan fick Agnes och Drew leka lite på en filt. Det första Agnes gjorde var naturligtvis att stjäla Drews gummigiraff, vilket inte var särskilt populärt...

En väldigt social helg

I lördags var vi på brunch hemma hos familjen Lai. I familjen finns det två barn: Sherilyn är 1 månad äldre än Agnes och väldigt lugn och tyst. Storasyster Valerie, 3 år, var det betydligt mer fart på.

Efter en trevlig förmiddag åkte vi hem och bjöd Amanda och Ellie på afternoon tea. Ellie är 7 månader äldre än Agnes. Det var faktiskt hon som lärde oss hur man byter blöjor första gången när hon var 3 månader.

Ellie gav Agnes älgen Muffin som nu hänger bredvid draken (den drake som farmor envisades med att kalla Älgen Helge. Här har vi ett ämne för Agnes framtida terapisessioner...)

På kvällen var det dags för dagens tredje evenemang, ett besök på en kantonesisk restaurang tillsammans med Kristin och Thomas.

Den tredje advent tillbringade vi med att baka lussebullar och pepparkakor. Framåt eftermiddagen kom ett glatt gäng och provsmakade tillsammans med egenkryddad glögg och lite fudge. En väldigt mysig fika som involverade nästan alla världens hörn. Colombia, Tyskland, Ryssland, Frankrike, Sverige och Finland.

Julfest hos mammas chef

I torsdags var det inte bara Lucia utan även den årliga julfesten hos mammas chef Louise. Alla bidrar med något och i år hade Agnes (med hjälp av mamma) kokat kola, knäck och dajm. Vi råkade köpa en påse extra socker av misstag senast vi var på Costco och något måste man göra med 10 kg socker.

Agnes gjorde sig bekant med hunden Tucker. I egenskap av vallhund var Tucker mycket noga med att hålla ett öga på Agnes. 

Efter lite för mycket mat och godsaker var det dags för "the white elephant game". Det går till på så sätt att man tar med sig en inslagen julklapp av det maximala värdet av 10 dollar som antligen kan vara ett nyinköp eller något man vill bli av med hemma ifrån. Alla får en nummerlapp. Den med lägst nummer väljer en julklapp ur högen och följade personer i nummer ordning kan antingen välja en ny julklapp eller stjäla någon annans. När alla julklappar är borta är spelet slut. Agnes plockade ett prickigt paket med ett något suspekt innehåll.

Agnes var mycket nöjd med eftermiddagen och har nu lärt sig hur man tyglar en chef på bästa sätt. Nämligen genom ett fast grepp om kopplet.

Tre bilder